paulinaitis

igår pratade vi i tre timmar. och vi pratade om mycket, utan att bråka. det är klart man kommer in på känsliga ämnen. men det var inget ont, man måste ju få rensa sina tankar. vet ni hur skönt det är att prata med han. och kul. han är en fin människa. och även om han inte är den som påverkar mig och mitt humör längre så blir ändå livet lite roligare när man pratat med han. man har minnen man skrattar åt och man har fortfarande tankar man delar. och ett halvår har gått så man har en del att prata om. det är lustigt det här med ex. det är mitt första så jag vet inte hur man ska känna. fast det finns väl inget "ska". mitt är i perioder. jag kan tänka på han och sen glömma han och bli helt uppe i något annat. eller så kan jag vara djupt inne i något och så plötsligt får jag något på minnet, någonting kommer upp och påminner om han. hur som så är jag glad att vi pratade. det finns säkert en hel kista kvar, men luften är rensad. vi kan gå vidare. så jag kanske tänker på honom, en hel del. men jag bryr mig inte. jag har all rätt i världen att tänka på honom. han är verkligen en fin människa. och rolig är han också. så man mår liksom bra när man haft ett lugnt nattsamtal med honom.

.

.

/P.