.mia skäringer.

har ni läst boken "dyngkåt och hur helig som helst"? inte?do it! den är otroligt bra, jag har läst den tre gånger på 2 månader nu.. en massa krönikor om livet som skild mamma till två barn+en ny kille med hans barn.
jag älskar henne, känner igen mig så mycket. särskilt i den biten att man inte är perfekt och det är så tråkigt när allt ska vara så stelt och fint. typ som mingel, att hon inte vet hur mycket man ska säga när man småpratar. exakt så känner jag, alla är så försiktiga och privata, så kommer jag och lägger ut hela mitt liv eller min synpunkt på nåt och så.. effing, var det för mycket??

däremot så vill hon föda barn igen för att det är en så otrolig kick. jag kan inte ens tänka mig att föda ett barn. och hon har ingen lust whatsoever att hoppa bungy eller klättra.. det är ju just de kickarna jag är ute efter. ju värre desto bättre!

och så säger hon att man inte måste tacka ja till allt, hon tackade nej till let's dance för att det inte skulle ta henne dit hon ville.. och.. jag måste hålla med.. jag tjatar ju jämt om hur mycket man ska ta för sig, aldrig säga nej och blabla.. men det är sant, har man ingen lust alls att göra nåt och det inte kommer leda dig nånstans.. då ska du ju inte tacka ja. men.. jag är lite så att även om det inte leder mig dit jag vill så tackar jag ja.. bara för att se vad som händer liksom!

a jag vet inte vad jag vill säga, typ läs hennes bok den är bra! tacka aldrig nej, eller jo om du faktiskt inte vill göra det, men, och men är ett bra ord, om du känner minsta lilla lust, typ att, jag måste effing testa det, liksom riskera lite fast jag inte har nån aning om hur det går.. då så do it!


/P.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0