paulinaitis

Har haft en helt underbar vecka. Sprungit på visningar, varit ute, druckit vin, gått på stan, myst i vasaparken, vart på bio. Framför allt så har jag umgåtts med Viktor. Och jag gillar verkligen det. Igår käka vi räkmackor i vasaparken och pratade i två timmar. Så mysigt. Jag har verkligen saknat hans sällskap. Jag veet att typ 99% tycker det är jättekonstigt att vi ses. Eller att han sover hos mig när han är här uppe. Vet ni vad? I don't care. Jag gillar inte att alla ska ha så mycket åsikter. Blabla har man gjort slut så har man gjort det valet. Stop it! Ni vet väl inte hur vi hade det eller varför saker tog slut? Han är en underbar person, vi har kul ihop och vi kan prata om typ allt och hur länge som helst. Så ja, jag kanske har känslor kvar. Måste ju ni tycka är jättedumt att man känner något för en man var tillsammans med i tre år. A Gud vad konstigt. Om alla bara kunde se sig själva i samma situation så hade ni förstått. Men om man heller inte vart så kär som jag var så kan man nog inte heller fatta. Vi var såhär nära och såhär kära. Tror ni jag glömmer allt det där?! Jag har ingen rätt att kräva något av han, nej. Han får göra vad han vill, men jag får faktiskt ha känslor och bli svartsjuk. Vad f, han är så snygg och han var min och det var alltid så mysigt när jag visste att oavsett vem han pratar med så har han bara ögon för mig, men nu när man ser andra brudar stöta på han... men låt han vara! Han vill inte ha nån annan, han har flickvän! Sen kommer jag på att nej, vi är ute tillsammans men vi är inte tillsammans. Klart brudar stöter, och klart att det river i hjärtat när han visar intresse för någon annan. Men vi är vänner, och jag tänker då inte bry mig om hur saker borde vara.. Jag tänker fortsätta umgås med han. Vi har kul, vi kan prata och vi skrattar och allt för att vi känner varandra så väl. Man vill inte sudda bort en sån person ur sitt liv. /P.