paulinaitis

Jag gav upp Beckmans. Jag hade noll inspiration, jag visste verkligen inte vad jag skulle göra. Jag ringde mamma och hon sa precis de rätta sakerna, men även den hårda sanningen. Om jag har såhär svårt med arbetsproverna, hur blir det då att plugga där i tre år och jämt känna sån press? För att inte tala om när jag ska jobba med det. Då måste man vara bäst för den branschen är hård. Men mamma sa också att det är okej, jag kommer hitta nåt jag vill göra.. Och det är ju sant, come on, jag är 21!! Jag har tiid, om inte annat kanske jag sneddar in i reklambranschen senare i livet. Problemet nu är att jag har noll koll på vas jag vill jobba med. Det sista är iaf att sitta på ett kontor 9-5.. Men vi får se efter sommaren, än en gång så känns det sådär som att världen ligger för mina fötter. Visst är man lite skakis, ännu en plan gick snett, men jag ser möjligheter, jag kan ju göra vad jag vill nu! Så nu ska jag njuta av mitt nuvarande jobb som jag älskar och sen.. time will tell. Tack mamma för att du lyssnade och för att du får mig att inte känna mig hopplös. /P.